Varning!

Glöm aldrig bort att inte särskriva ord som är sammansatta. För visst skulle det bli lite pinsamt om ni särskrev på nedanstående sätt?

Språkrelationer i norden

Alla länder i norden binds samman av en gemensam historia, en besläktad kultur samt liknande samhällssystem. Utöver det har vi i Sverige något annat gemensamt med våra grannland, jag pratar självfallet om vårt språk. Till de nordiska språken hör danska, finska, färöiska, grönländska, isländska, norska, samiska och svenska. Av dessa hör alla utom finskan, grönländskan och samiskan till samma språkgrupp – den germanska språkgruppen. För att få lite bättre förståelse för varför vi förstår norskar och danskar men inte isländare och den färöiska befolkningen delar man in de nordgermanska språken i öskandinaviska (färöiska och isländska) och halvöskandinaviska (danska, norska och svenska). Jag kommer här att berätta om halvöskandinaviska.

De skandinaviska språken

Till de skandinaviska språken hör alltså danska, norska och svenska. Språken är så lika att de skulle kunna kallas för dialekter, men eftersom att de talas i olika länder och har varsitt skriftspråk kallar vi dem för språk. Även om vi kan konstatera flera likheter så skiljer sig också språken åt på flera ställen. Norska är det yngsta språket och är också det språk som både danskar och svenskar har lättast för att förstå. Danskar förstår svenskar, men svenskar får ibland problem med danskarnas uttal.

Likheter

De tre skandinaviska språken härstammar från urnordiskan och även idag är de tusen vanligaste orden i svenska, danska och norska samma! Så varför har vi så svårt för att förstå varandra i tal?

Olikheter

Norrmän är de som bäst förstår danska och svenska. Språkforskaren Einar Haugen har sagt: ”Norska är danska med svenskt uttal.” Och visst ligger det något i det? Den största skillnaden finns antagligen i uttal och räkning. Oftast är det uttalet som gör att svenskarna har svårt att förstå danskarna. Danskarna tenderar att dra ihop sina ord och har dessutom andra regler när det gäller t.ex. vokalernas uttal efter konsonanten r. I klippet nedan får ni höra mer om det. 

Klicka här för att se ett videoklipp om danskt uttal!

På http://www.nordisk-sprakrad.no/folder_att_forstaa/folder_index.htm finns en hel del användbara tips för svenskar, norskar och danskar som vill kommunicera med varandra!

Undrar du hur urnordiska lät? Klicka på länken för att komma direkt till ett videoklipp! http://folk.uio.no/arnet/urnordisk_teksta.wmv

Uppgift

a) Diskutera i grupper på 2-3 personer vad danskar, svenskar och norrmän kan göra i sin kommunikation för att förenkla förståelsen hos motparten. Finns det ord som bör undvikas? Kan man försöka tona ner sin dialekt? Förstår grannländerna svenska slang? Tänk utifrån egna erfarenheter, vad tycker ni är svårast att förstå när ni hör danskar och norrmän?

b) Gör en liten undersökning! Vilka skandinaver (svenskar, danskar eller norrmän) har lättast/svårast för att förstå varandra? Fråga runt bland dina skolkamrater, lärare eller ute på stan. Reflektera kring varför det är så!

c) Sammanställ det ni har kommit fram till i er diskussion och via er undersökning och gör en Power Point presentation som ni redovisar i halvklass.

* Tips! Länkarna ovan har massa användbar information! 

Lycka till / Nicole 

Mål
- Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning.
- Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden, till exempel språklagstiftning, minoritetsspråk och dialekter.

Betygskriterier
E - Eleven kan översiktligt redogöra för någon aspekt av språksituationen i Sverige och övriga Norden.  
C - Eleven kan utförligt redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden. 
A - Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden. 

Dialekter

Hur talar vi i Sverige?

I Sverige talas svenska just för att det är vårt nationalspråk. Beroende på var vi rör oss i landet kan vi däremot komma i kontakt med andra språk, så kallade minoritetsspråk. Dessa är samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), jiddisch och romani chib. Därmed är inte sagt att om jag flyttar femton mil åt något håll så är jag garanterad att få höra något av minoritetsspråken. Vad jag däremot kan vara säker på är att jag kommer att få höra talare från en annan region som talar så kallad dialekt.

Dialekt är en språklig variation som innebär att talet är karakteristiskt för det geografiska område det tillhör. Dialekterna möter vi när vi förflyttar oss i landet och vi identifierar dialekt genom att höra olika betoningar och uttal på ord som används i hela landet. Vad som bestämmer om ett speciellt sätt att prata på är dialekt eller språk, avgör landets gränser. Detta innebär alltså att även om en dialekt i nordvästra Sverige är identisk med en dialekt i östra Norge, så är det ändå en dialekt i det svenska språket.

Olika typer av dialekter 

Genuina dialekter är samlingsnamnet för dialekter som talas av en mindre grupp människor och är, för icke talande av genuin dialekt, svåra att förstå. Dessutom har en sådan typ av dialekt stora skillnader på dess uttal, grammatik och ordförråd. Exempel på sådan dialekt är Älvdalsmål som talas kring Älvdalen i norra Dalarna.  

Vidare finns någonting som kallas för utjämnad dialekt. När detta talas så förstås talaren även om en stark dialekt talas. Lyssnaren kan oftast höra varifrån talaren kommer. Exempel på utjämnad dialekt är värmländska, östgötska, skånska etc.

Det regionala standardspråket innebär att lyssnare hör på en talare från vilken del av landet hen kommer, däremot är det svårt att urskilja exakt vilken utjämnad dialekt som finns i ursprungsdialekten. Kännetecken är att lyssna till hur talaren använder melodi och hur ord uttalas. Svenska språkets regionala områden är: sydsvenskt standardspråk, västsvenskt standardspråk, uppsvenskt standardspråk, norrländskt standardspråk samt ett finlandssvenskt standardspråk.

Slutligen finns det neutrala standardspråket i Sverige som även kallas för riksspråk. Detta går, till skillnad från ovanstående, inte att placera in geografiskt i landet. Denna typ är i sitt skriftspråk nära talet.

Uppgift

I grupp om 2-3 skall ni redogöra för en dialekt från respektive regionalt område. Ni ska sedan välja ut och diskutera, reflektera samt analysera typiska drag ur varje dialekt. Detta kan till exempel vara uttal, förkortningar, grammatik etc. Ni ska dessutom reflektera över hur ni tror att dialekter uppfattas i följande sammanhang; en nyhetsuppläsare talar norrländsk dialekt, en annan talar riksspråk.

Uppgiften skall redovisas i två utföranden.

1)      Skriftligt på två dataskrivna sidor

2)      Diskuteras i klassen 

Hjälpmedel till uppgiften:
Uppgiften kräver att ni såväl lyssnar samt läser de dialektala skillnaderna i regionerna, till detta använder ni då följande hemsida:


http://swedia.ling.gu.se/index.html



Ni kommer i och med denna uppgift i kontakt med följande delar ur Gy11 för svenska 1:

•  Dialektala variationer i talat och skrivet språk.
• Attityder till olika former av språklig variation.
• Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion.

Uppgiften bedöms utifrån följande bedömningsunderlag:

A
Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på och nyanserat diskutera hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven utförligt, utifrån flera olika perspektiv, om attityder till flera olika former av språklig variation.
C
Eleven kan göra välgrundade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på och diskutera hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven översiktligt, utifrån några olika perspektiv, om attityder till några olika former av språklig variation.
E
Eleven kan göra enkla reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven översiktligt om attityder till någon form av språklig variation.


Här följer en liten film som tar upp lite annan fakta kring dialekter.
http://goanimate.com/videos/0Gw7tNpKZbDo?utm_source=linkshare

Lycka till

Josefine

Språket i språket

Språket i språket

Sociolekt, kronolekt och gruppers språk

Introducerande film:

http://goanimate.com/videos/03Djcdjig3bM?utm_source=linkshare

Det existerar många faktorer som påverkar hur vi talar och kommunicerar med varandra. De språkliga variationerna kan vara stora även inom samma språk. En faktor är direkt geografiskt medförd, nämligen dialekten. En annan faktor är åldersmässigt betingad (som kronolekten) och påverkas av vilken ålder individen ifråga har uppnått. En äldre människa har som bekant ofta ett annat sätt att uttrycka sig i jämförelse med en tonåring eller ett barn. En annan faktor som kan påverka i olika grader är sociolekten.  

När man talar om en människas sociolekt påvisar man språkliga skillnader som kan kopplas till klassmässiga, sociala olikheter. Ett barn som växer upp i en arbetarklassfamilj kommer antagligen att utveckla ett språk som skiljer sig ifrån hur man talar i en familj där föräldrarna har en högre yrkesroll.

Man bör dock tillägga att detta inte handlar om ett bättre eller sämre sätt att kommunicera. Det finns egentligen inget fint eller fult språk, men det är väldigt svårt att förneka att de sociolekta skillnaderna inte är kopplade till en högre eller lägre samhällsklass.  Om man generaliserar, det vill säga beskriver en människas sociolekta drag genomstereotypa uppfattningar, så kan man påstå att en individ från en lägre samhällsklass använder mer svordomar och slanguttryck, medan en individ från en högre samhällsklass utvecklat ett mer sofistikerat språk, och kan tyckas ha ett större ordförråd. Av den här anledningen förknippas ofta sociolekten med individens klasstillhörighet, men detta är inte hela sanningen. Begreppet är mer komplext än så.

Sociolekten behandlar egentligen gruppers språk och huruvida en viss grupp av människor kan utveckla en språklig  jargong. Det vill säga ett specifikt sätt att tala och uttrycka sig. Det kan exempelvis handla om fotbollssupportrar som diskuterar den senaste matchen, där uttryck som offside och andra fotbollstermer används flitigt. Termer som kan vara helt främmande för personer utan fotbollsintesse. Ett annat exempel är språket argot, som användes inom kriminella kretsar. Där brukades ord som tjalla, snut, knega. Till en början kunde dessa grupper bruka dessa slanguttryck för att koda sitt språk, och diskutera öppet utan att någon utestående förstod vad de egentligen talade om. I dagens Sverige har dock dessa ord brutits loss från dessa grupper, och många brukar dessa termer trots att de inte tillhör ett kriminellt nätverk.  Argot-termerna har alltså förlorat sin funktion och funnit sin väg ut till det vardagliga språket.  

Ibland kan det vara svårt att avgöra om ett gruppspråk är en kronolekt eller sociolekt. Ett bra exempel är Rinkeby- och rosengårds-svenska som talas i dessa förorter. Språket är mångkulturellt och brukas i första hand av ungdomar med invandrarbakgrund. Detta multietniska gruppspråk har en prosodi (rytm och betoning) som skiljer sig från den traditionella svenskan. Ordförrådet är utvidgat genom låneord från engelskan och andra språk. Exempel på ord som används är guss, som härstammar från turkiskan och betyder flicka, keff som betyder dålig och härstammar från arabiskan, samt dissa. Ordet dissa härstammar från engelskans disrespect och har på senare tid slitits loss från dessa grupper och börjat användas mer allmänt, men i huvudsak av ungdomar.

Gruppspråk kan således användas både för att förstärka sin egen identitet, omedvetet skapas av sin identitet, eller brukas för att utestänga andra människor från en grupp.  

Uppgift:

a) Vilka slanguttryck är populära idag? Ge exempel på några uttryck som du och dina kompisar brukar använda när ni pratar med varandra.

b)Använd er kreativitet och skapa ett litet filmklipp. Filmklippet ska skildra ett möte mellan två personer med skilda sociolekter. Mötet kan exempelvis äga rum på en skola, ett fik eller på en ungdomsmottagning, eller något annat passande.  Det kan exempelvis handla om ett möte mellan en fotbollssupporter och en människa som är totalt ointresserad av sport, eller en ungdom från Rinkeby som talar med sin lärare.

Lycka till/Jonas

Genom ovanstående uppgifter bearbetas följande del i läroplanen för svenska 2  

Eleven kommer här i kontakt med:
”Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden, till exempel språklagstiftning, minoritetsspråk och dialekter.”

Samt får:

”Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning.”

Betygskriterier
A - Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden. 
C - Eleven kan utförligt redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden.
E - Eleven kan översiktligt redogöra för någon aspekt av språksituationen i Sverige och övriga Norden.