Språket i språket

Språket i språket

Sociolekt, kronolekt och gruppers språk

Introducerande film:

http://goanimate.com/videos/03Djcdjig3bM?utm_source=linkshare

Det existerar många faktorer som påverkar hur vi talar och kommunicerar med varandra. De språkliga variationerna kan vara stora även inom samma språk. En faktor är direkt geografiskt medförd, nämligen dialekten. En annan faktor är åldersmässigt betingad (som kronolekten) och påverkas av vilken ålder individen ifråga har uppnått. En äldre människa har som bekant ofta ett annat sätt att uttrycka sig i jämförelse med en tonåring eller ett barn. En annan faktor som kan påverka i olika grader är sociolekten.  

När man talar om en människas sociolekt påvisar man språkliga skillnader som kan kopplas till klassmässiga, sociala olikheter. Ett barn som växer upp i en arbetarklassfamilj kommer antagligen att utveckla ett språk som skiljer sig ifrån hur man talar i en familj där föräldrarna har en högre yrkesroll.

Man bör dock tillägga att detta inte handlar om ett bättre eller sämre sätt att kommunicera. Det finns egentligen inget fint eller fult språk, men det är väldigt svårt att förneka att de sociolekta skillnaderna inte är kopplade till en högre eller lägre samhällsklass.  Om man generaliserar, det vill säga beskriver en människas sociolekta drag genomstereotypa uppfattningar, så kan man påstå att en individ från en lägre samhällsklass använder mer svordomar och slanguttryck, medan en individ från en högre samhällsklass utvecklat ett mer sofistikerat språk, och kan tyckas ha ett större ordförråd. Av den här anledningen förknippas ofta sociolekten med individens klasstillhörighet, men detta är inte hela sanningen. Begreppet är mer komplext än så.

Sociolekten behandlar egentligen gruppers språk och huruvida en viss grupp av människor kan utveckla en språklig  jargong. Det vill säga ett specifikt sätt att tala och uttrycka sig. Det kan exempelvis handla om fotbollssupportrar som diskuterar den senaste matchen, där uttryck som offside och andra fotbollstermer används flitigt. Termer som kan vara helt främmande för personer utan fotbollsintesse. Ett annat exempel är språket argot, som användes inom kriminella kretsar. Där brukades ord som tjalla, snut, knega. Till en början kunde dessa grupper bruka dessa slanguttryck för att koda sitt språk, och diskutera öppet utan att någon utestående förstod vad de egentligen talade om. I dagens Sverige har dock dessa ord brutits loss från dessa grupper, och många brukar dessa termer trots att de inte tillhör ett kriminellt nätverk.  Argot-termerna har alltså förlorat sin funktion och funnit sin väg ut till det vardagliga språket.  

Ibland kan det vara svårt att avgöra om ett gruppspråk är en kronolekt eller sociolekt. Ett bra exempel är Rinkeby- och rosengårds-svenska som talas i dessa förorter. Språket är mångkulturellt och brukas i första hand av ungdomar med invandrarbakgrund. Detta multietniska gruppspråk har en prosodi (rytm och betoning) som skiljer sig från den traditionella svenskan. Ordförrådet är utvidgat genom låneord från engelskan och andra språk. Exempel på ord som används är guss, som härstammar från turkiskan och betyder flicka, keff som betyder dålig och härstammar från arabiskan, samt dissa. Ordet dissa härstammar från engelskans disrespect och har på senare tid slitits loss från dessa grupper och börjat användas mer allmänt, men i huvudsak av ungdomar.

Gruppspråk kan således användas både för att förstärka sin egen identitet, omedvetet skapas av sin identitet, eller brukas för att utestänga andra människor från en grupp.  

Uppgift:

a) Vilka slanguttryck är populära idag? Ge exempel på några uttryck som du och dina kompisar brukar använda när ni pratar med varandra.

b)Använd er kreativitet och skapa ett litet filmklipp. Filmklippet ska skildra ett möte mellan två personer med skilda sociolekter. Mötet kan exempelvis äga rum på en skola, ett fik eller på en ungdomsmottagning, eller något annat passande.  Det kan exempelvis handla om ett möte mellan en fotbollssupporter och en människa som är totalt ointresserad av sport, eller en ungdom från Rinkeby som talar med sin lärare.

Lycka till/Jonas

Genom ovanstående uppgifter bearbetas följande del i läroplanen för svenska 2  

Eleven kommer här i kontakt med:
”Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden, till exempel språklagstiftning, minoritetsspråk och dialekter.”

Samt får:

”Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning.”

Betygskriterier
A - Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden. 
C - Eleven kan utförligt redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden.
E - Eleven kan översiktligt redogöra för någon aspekt av språksituationen i Sverige och övriga Norden.